Författare: ulrika

5 Dec

Allt fler väljer sockerfri läsk

Idag går det att köpa läsk precis överallt. Varje matbutik har en stor dryckesavdelning och i den minsta kiosk finns åtminstone en kyl som är fullpackad av burkar och flaskor. Det är därmed lätt att tro att läskkonsumtionen går uppåt men så verkar inte vara fallet. Statistik från de senaste åren visar nämligen att konsumtionen av läskedrycker är på nedgång.

År 2015 hade medelsvenssons läskedrickande gått ned med 15% jämfört med 2003, enligt branschorganisationen Sveriges Bryggerier. Statistiken är baserad på antalet läskedrycker som säljs i Sverige och den kan självfallet inte avgöra om läsken faktiskt dricks upp eller om den hälls ut i avloppet.

Ovan nämnda statistik visade även att köparna av läskedrycker allt oftare väljer att köpa läsk som är sötad med sötningsmedel istället för socker. Det anses vara en positiv trend då socker inte är något hälsosamt livsmedel men frågan är om sötningsmedel är så mycket bättre? Visserligen ger sötningsmedel inga kalorier men de tycks ändå kunna påverka kroppen på olika sätt, bland annat debatteras det om huruvida aspartam är en hälsorisk eller inte.

12 Nov

Sockerdricka – då och nu

De flesta känner till sockerdricka från Astrid Lindgrens böcker och filmer. Ingen kan väl exempelvis ha undgått att se Pippi Långstrumps sockerdricksträd som levererade sockerdricka när helst barnen var törstiga?

1900-talets sockerdricka är en söt version som påminner mycket om annan läskedryck som finns på marknaden idag men annat var det innan den konstgjorda kolsyran framställdes. Under 1800-talet tillverkades sockerdricka nämligen genom jäsning, precis som så många andra drycker. Tillverkningsprocessen gick till ungefär som vid tillverkning av öl, där humle och vatten jästes hos bryggerier, till dess att naturlig kolsyra bildades. Den ålderdomliga sockerdrickan var därför ingen stilldrink utan den innehöll faktiskt kolsyra.

Det vanliga var att smaksätta sockerdrickan med ingefära för att få fram en smakrik dryck. Detta gjorde den mer fyllig än dagens söta version och den var därmed flitigt använd till de groggar som herrar gärna drack. Idag innehåller sockerdricka vatten, kolsyra, aromämnen, citronsyra och självfallet socker.

22 Okt

Läsk – en svensk uppfinning

Det är den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius som sägs vara läskedryckens stamfader. Mineralvatten med sötning fanns sedan tidigare och det gjorde även kolsyrade vatten men att komponera drycker som både smakade gott och innehöll koldioxid anses Berzelius ha varit först med att göra.

Redan under 1600-talet framställdes drycker som baserades på mineralvatten, sötning och citronjuice. Under 1700-talet tog den konstgjorda kolsyreproduktionen fart även om det hade druckits naturligt mineralvatten under lång tid och det var i slutet av detta århundrade som Berzelius började med sina experiment, där han blandade kolsyrat mineralvatten med olika smaksättare såsom vin, saft, kryddor och liknande.

Det var dock inte Berzelius som var först med att sälja kolsyrad läsk utan detta steg stod apoteken för. I Sverige tros det har varit apotekaren Fredrik Kjernander som sålde den första läsken i sin butik i Stockholm år 1835. Närmare fyrtio år senare var det dags att förbättra kvaliteten på dryckerna och med detta som huvudsyfte startade företaget Apotekarnes, vars produkter såldes dels på apotek och dels i vissa kiosker.

Att sälja läsk på det sätt som görs idag, i flaskor med etiketter, var Nordstjernans mineralvattenfabrik först med, då de år 1905 lanserade drycken Citron-Brus.

15 Sep

Så kom Fanta till världen

Den gula drycken Fanta finns att köpa överallt, både i Sverige och i övriga världen. Den är en del av Coca-Cola-imperiets arsenal av läskedrycker men få vet att den faktiskt uppfanns i Europa som ett svar på Coca-Cola-bristen.

En tysk uppfinning

Coca-Cola hade sedan länge fabriker i Tyskland men under andra världskriget rådde handelsförbud mellan USA och Nazityskland, vilket innebar att tyskarna inte kunde importera den sirap som behövdes för att tillverka Coca-Cola. Max Keith, som var chef för Coca-Cola GmbH, beslutade då att det var dags att framställa en ny dryck som kunde säljas till tyskarna. Genom att använda det som fanns tillhanda, såsom vassleprotein och äppelrester från juiceframställning, kunde de tyska fabrikerna få fram en mycket välsmakande dryck. Efter kriget, när handeln kunde upprättas igen, fortsatte Fanta-tillverkningen och även USA öppnade armarna för att mottaga drycken liksom försäljningsvinsterna som den förde med sig.

En fantasidryck

Namnet Fanta kommer sig av att de anställda på Coca-Cola fabriken i Tyskland ombads använda sin fantasi för att komma på ett passande namn. Genast utbrast en av de anställda ”Fanta!” från tyskans ord ‘fantasie’ vilket betyder just fantasi. Numera finns den välkända drycken att få i ett hundratal olika fantasifulla smaker.

21 Aug

Det här innehåller en burk läsk

Det ska mycket till för att skapa en god läskedryck. Den ska innehålla vatten, ämnen som ger smak, ämnen som ökar hållbarheten, ämnen som sötar och gärna kolsyra.

Vatten

Läsk består mestadels av vatten då ungefär 90% av ingredienserna i en läskedryck är vätska. Vattnets kvalitet är mycket viktig eftersom orent vatten påverkar smak liksom hållbarhet hos drycken och därför används enbart rent vatten och så smaklöst vatten som möjligt.

Sötning

Sötningsmedlet är jätteviktigt för att få fram en välsmakande dryck. Få läskedrycker skulle vara drickbara om de inte sötades. Med sötningsmedel avses antingen vanligt socker eller något annat ämne som ger en söt smak. I lightdrycker är till exempel aspartam vanligt och i läskedrycker från USA används ofta isoglukos.

Aromämnen

Det är aromämnena som ger drycken dess goda smak och dessa delas in i tre grupper; naturliga aromämnen, naturidentiska aromämnen och artificiella aromämnen. Det är vanligast att använda de naturliga som oftast kommer från frukter och bär. Ett billigare alternativ till naturliga aromämnen är de naturidentiska aromämnena vilka smakar som de naturliga men kommer från andra råvaror. Artificiella aromämnen påminner om de naturliga men är inte identiska.

Kolsyra

Många läskedrycker innehåller kolsyra som består av koldioxid. Användning av kolsyra är ett effektivt sätt att bevara hållbarheten på läsken då det är bakteriedödande och därtill gör kolsyrabubblorna så att aromen sprids bättre och drycken upplevs som kallare.

Färgämnen

Det är vanligt att tillsätta färgämnen till läsk för att den ska se mer lockande och aptitlig ut. Exempelvis ger betakaroten från morötter en härligt gul färg och sockerkulör ger en kolabrun färg.

Övriga ämnen

Slutligen tillsätts konserverande ämnen såsom kaliumbensoat och natriumbensoat liksom antioxidanter som C-vitamin för att öka hållbarheten. Därtill kan det förekomma ämnen som ser till så att drycken förblir jämntjock och inte klumpar ihop sig.

17 Jul

Läsk kan ge tandskador

Läsk är en god dryck där var och en har sin alldeles egen favorit. En del gillar cola, andra vill ha apelsin och en tredje grupp vill ha mer neutrala smaker såsom klassisk sockerdricka. Då och då kommer larm om att läsk skulle vara farligt och dessa larm är inte helt ogrundade. Det är bland annat bevisat att läsk ger frätskador på tänderna och det är något att se upp med. Det här behöver inte betyda att man måste avstå från sin läskedryck men det kan vara klokt att dricka med måtta och att dricka strategiskt.

Emalj fräts bort

Det uppges att mellan 10 – 40% av ungdomar har frätskador på sina tänder vilka visar sig som gropar och skåror i tandemaljen. Det är just tandemaljen som blir utsatt under konsumtion av läskedrycker. Emaljen klarar inte av den sura miljö som läsk skapar och på så vis vittrar den bort och tar då bort tändernas yttersta skydd. I extrema fall blir tänderna så pass skadade att det bara finns små tandstumpar kvar och detta ses bland annat på ungdomar i vissa delstater i USA där drycken Mountain Dew dricks i mängder.

Surhet i läsk

PH-värdet mäter surhet och där är värdet 7 neutralt medan alla värden under detta är sura och bland annat Skolverket har bra information om pH-värden och syror på sin hemsida. Tänder kan hantera lite syra men runt pH 5,5 börjar tandemaljen att förstöras.

Helt vanligt vatten är den allra bästa drycken att konsumera då den har ett pH-värde runt 7,2. Situationen är en helt annan för läsk där exempelvis vanlig läsk har ett pH-värde runt 2,6 medan energidrycker har ett pH-värde runt 3,2. Juice är också en dryck som bör intas med försiktighet då dess pH-värde är 3,5.

Strategier vid läskdrickande

Det hjälper tyvärr inte att borsta tänderna efter intag av läsk för att försöka skydda dem mot vittringen. Risken är istället stor att tänderna faktiskt skadas mer av borstens mekaniska rörelser när emaljen redan är mjuk av läsken. Det kan därför vara klokt att dra ner på läskdrickandet men ett sätt att kunna njuta av läsk och minimera risken för emaljskador är att dricka all läsk på en gång. Genom att undvika att smutta på läsken då och då så förkortar man tidsperioden som emaljen är exponerad för den sura drycken, vilket skonar tänderna.

13 Jun

Olika typer av läsk

Läsk, eller läskedrycker, är för många en smaksatt dryck med kolsyra men det finns faktiskt flera olika typer av läsk. Drycker behöver exempelvis inte alls innehålla någon kolsyra för att klassas som läsk, så till och med juice kan kallas för läskedryck, även om det sällan görs av gemene man. Sveriges Bryggerier delar in läsk i nio olika kategorier och uppdelning görs främst utefter vad dryckerna innehåller.

Cider

Cider görs vanligen genom att äpplen eller päron får jäsa tills alkohol bildas och därefter tillsätts kolsyra. Det är en söt dryck som är mycket uppskattad vid festliga tillfällen och som även finns att få med låg alkoholhalt. Cider kan också benämnas alkoläsk och finns ibland med tillsatt socker och andra smaker än äpple och päron.

Coladrycker

Bland coladryckerna är Coca-Cola dominerande men det finns många tillverkare av cola, eller kola som den också kan kallas, på den svenska marknaden. Drycken är söt, mörk och kolsyrad. Specifikt för kola är att den ofta innehåller koffein och för att maskera den bittra smaken av koffeinet så tillsätts rikligt med socker eller sötningsmedel. Smaken kommer ofta av smakämnen från citrusfrukter såsom citron, lime eller apelsin.

Apelsindrycker

Även apelsindrycker är kolsyrade drycker som är söta och vanligen gula eller orangea. De är mycket riktigt smaksatta av apelsinjuice eller smakämnen från apelsin men kan även ha smaksatts av exempelvis citron. Fanta är förmodligen den mest kända apelsindrycken.

Must

Den klassiska julmusten känner varje svensk väl då den är ett måste på julbordet och likaså har påskmusten blivit standard på påskbordet. Under övriga tider på året säljs musten helt sonika under namnet must. Mustreceptet är gammalt och höljt i dunkel men det är känt att drycken bland annat innehåller humle, malt, socker eller sötningsmedel, karamellfärg, konserveringsmedel och kolsyra.

Energidrycker

Energidryckerna har blivit mycket populära under det senaste årtiondet. De är ofta kolsyrade läskedrycker som ska ge en uppiggande effekt och innehåller därför bland annat koffein och taurin. Smaken är vanligen inte lika söt som annan kolsyrad läsk men det behövs alltid tillsättas socker eller sötningsmedel för att maskera den bittra koffeinsmaken. Även övriga sportdrycker grupperas in i denna grupp.

Övrig kolsyrad läsk

All läsk som är kolsyrad men inte platsar i någon av de ovanstående grupperna hamnar i ”slaskgruppen” övrig kolsyrad läsk. Här hamnar bland annat internationella drycker såsom Sprite liksom exempelvis Champis, sockerdricka och hallonsoda.

Stilldrink

Smaksatta drycker som saknar kolsyra kallas för stilldrink och ingår i gruppen för stilldrinkar. De kan innehålla precis samma ingredienser som en kolsyrad läsk men klassificeras som en stilldrink när kolsyran saknas.

Juice och saft

Drycker som främst innehåller vatten liksom frukt och bär klassificeras som juice, saft, nektar eller fruktdrycker. De saknar alltid kolsyra men om en kolsyrafri dryck innehåller mycket artificiella ämnen så hamnar den istället i gruppen för stilldrinkar.

Syrup

Syrup är en sorts sirap som vanligen är tjock och framställs av socker och smakämnen. Den är vanlig som smaksättare i många drycker och har på senare tid blivit alltmer populär i caffe latte.