Författare: ulrika

17 Jul

Läsk kan ge tandskador

Läsk är en god dryck där var och en har sin alldeles egen favorit. En del gillar cola, andra vill ha apelsin och en tredje grupp vill ha mer neutrala smaker såsom klassisk sockerdricka. Då och då kommer larm om att läsk skulle vara farligt och dessa larm är inte helt ogrundade. Det är bland annat bevisat att läsk ger frätskador på tänderna och det är något att se upp med. Det här behöver inte betyda att man måste avstå från sin läskedryck men det kan vara klokt att dricka med måtta och att dricka strategiskt.

Emalj fräts bort

Det uppges att mellan 10 – 40% av ungdomar har frätskador på sina tänder vilka visar sig som gropar och skåror i tandemaljen. Det är just tandemaljen som blir utsatt under konsumtion av läskedrycker. Emaljen klarar inte av den sura miljö som läsk skapar och på så vis vittrar den bort och tar då bort tändernas yttersta skydd. I extrema fall blir tänderna så pass skadade att det bara finns små tandstumpar kvar och detta ses bland annat på ungdomar i vissa delstater i USA där drycken Mountain Dew dricks i mängder.

Surhet i läsk

PH-värdet mäter surhet och där är värdet 7 neutralt medan alla värden under detta är sura och bland annat Skolverket har bra information om pH-värden och syror på sin hemsida. Tänder kan hantera lite syra men runt pH 5,5 börjar tandemaljen att förstöras.

Helt vanligt vatten är den allra bästa drycken att konsumera då den har ett pH-värde runt 7,2. Situationen är en helt annan för läsk där exempelvis vanlig läsk har ett pH-värde runt 2,6 medan energidrycker har ett pH-värde runt 3,2. Juice är också en dryck som bör intas med försiktighet då dess pH-värde är 3,5.

Strategier vid läskdrickande

Det hjälper tyvärr inte att borsta tänderna efter intag av läsk för att försöka skydda dem mot vittringen. Risken är istället stor att tänderna faktiskt skadas mer av borstens mekaniska rörelser när emaljen redan är mjuk av läsken. Det kan därför vara klokt att dra ner på läskdrickandet men ett sätt att kunna njuta av läsk och minimera risken för emaljskador är att dricka all läsk på en gång. Genom att undvika att smutta på läsken då och då så förkortar man tidsperioden som emaljen är exponerad för den sura drycken, vilket skonar tänderna.

13 Jun

Olika typer av läsk

Läsk, eller läskedrycker, är för många en smaksatt dryck med kolsyra men det finns faktiskt flera olika typer av läsk. Drycker behöver exempelvis inte alls innehålla någon kolsyra för att klassas som läsk, så till och med juice kan kallas för läskedryck, även om det sällan görs av gemene man. Sveriges Bryggerier delar in läsk i nio olika kategorier och uppdelning görs främst utefter vad dryckerna innehåller.

Cider

Cider görs vanligen genom att äpplen eller päron får jäsa tills alkohol bildas och därefter tillsätts kolsyra. Det är en söt dryck som är mycket uppskattad vid festliga tillfällen och som även finns att få med låg alkoholhalt. Cider kan också benämnas alkoläsk och finns ibland med tillsatt socker och andra smaker än äpple och päron.

Coladrycker

Bland coladryckerna är Coca-Cola dominerande men det finns många tillverkare av cola, eller kola som den också kan kallas, på den svenska marknaden. Drycken är söt, mörk och kolsyrad. Specifikt för kola är att den ofta innehåller koffein och för att maskera den bittra smaken av koffeinet så tillsätts rikligt med socker eller sötningsmedel. Smaken kommer ofta av smakämnen från citrusfrukter såsom citron, lime eller apelsin.

Apelsindrycker

Även apelsindrycker är kolsyrade drycker som är söta och vanligen gula eller orangea. De är mycket riktigt smaksatta av apelsinjuice eller smakämnen från apelsin men kan även ha smaksatts av exempelvis citron. Fanta är förmodligen den mest kända apelsindrycken.

Must

Den klassiska julmusten känner varje svensk väl då den är ett måste på julbordet och likaså har påskmusten blivit standard på påskbordet. Under övriga tider på året säljs musten helt sonika under namnet must. Mustreceptet är gammalt och höljt i dunkel men det är känt att drycken bland annat innehåller humle, malt, socker eller sötningsmedel, karamellfärg, konserveringsmedel och kolsyra.

Energidrycker

Energidryckerna har blivit mycket populära under det senaste årtiondet. De är ofta kolsyrade läskedrycker som ska ge en uppiggande effekt och innehåller därför bland annat koffein och taurin. Smaken är vanligen inte lika söt som annan kolsyrad läsk men det behövs alltid tillsättas socker eller sötningsmedel för att maskera den bittra koffeinsmaken. Även övriga sportdrycker grupperas in i denna grupp.

Övrig kolsyrad läsk

All läsk som är kolsyrad men inte platsar i någon av de ovanstående grupperna hamnar i ”slaskgruppen” övrig kolsyrad läsk. Här hamnar bland annat internationella drycker såsom Sprite liksom exempelvis Champis, sockerdricka och hallonsoda.

Stilldrink

Smaksatta drycker som saknar kolsyra kallas för stilldrink och ingår i gruppen för stilldrinkar. De kan innehålla precis samma ingredienser som en kolsyrad läsk men klassificeras som en stilldrink när kolsyran saknas.

Juice och saft

Drycker som främst innehåller vatten liksom frukt och bär klassificeras som juice, saft, nektar eller fruktdrycker. De saknar alltid kolsyra men om en kolsyrafri dryck innehåller mycket artificiella ämnen så hamnar den istället i gruppen för stilldrinkar.

Syrup

Syrup är en sorts sirap som vanligen är tjock och framställs av socker och smakämnen. Den är vanlig som smaksättare i många drycker och har på senare tid blivit alltmer populär i caffe latte.